I förra blogginlägget skrev jag om mineraler.
Idag skall jag fortsätta, i samma anda.
All världens mat behöver idag ett tillskott av mineraler och vitaminer.
Funderar du inte på varför, producenterna behöver tillsätta något, som är naturligt i våra växter!
Ett svar på den frågan som du kanske ställer är att, vi odlar inte som vi gjorde förr, gemene man hade en liten plätt.
(Nu gick jag långt bak i tiden)
Maten var ekologiskt odlad.
Inga gifter fans och åkrarna var mineralrika.
Vi odlade flera sorters växter på en liten yta som gjorde så att mångfalden fanns på våra åkrar.
Potatis bredvid rödbetorna löken bredvid morötterna och lite blommande växter bredvid dem. (Skriver mer om samodling nästa vecka)
Mångfalden skapade så att våra nyttodjur drogs till våra grödor och ohyran som t ex bladlus som flög in blev uppäten av getingarna. Allt detta försvann när det blev odling på storskaligt vis. Stora arealer med bara en sorts gröda skapar sjukdomar och ohyran trivs. För att få bukt på problem skapades en massa gifter och konstgödsel som uppfanns gjorde saken bara än sämre.
Så slipper du gift i trädgården
Många
känner till jordbrukets giftspridning. Men visste du att vi använder lika
mycket gift i våra trädgårdar, räknat per kvadratmeter? Varje år sprids
tusentals ton bekämpningsmedel i Sverige. Trots att det finns smarta sätt att
slippa använda dem.
Den helt sjukdomsfria trädgården finns inte, vare sig man odlar med eller utan
bekämpningsmedel. Behovet av bekämpningsmedel i trädgården är till stora delar
skapat av lockande reklam från kemikalieindustrin. Det går att ersätta användningen
av bekämpningsmedel med olika metoder.
Innan du använder bekämpningsmedel i trädgården bör du ställa dig några frågor:
Kommer barn, vuxna eller djur att komma i kontakt med det besprutade området? Vilka metoder kan jag ta till istället för använda kemikalier? Kanske är de både billigare och mindre tidskrävande i längden? Kan jag acceptera att den helt sjukdomsfria trädgården inte finns, vare sig med eller utan kemikalier? Hur ser jag på trädgården – som en plats för rekreation och vila, där även naturen får vara i balans? Eller som en plats som ska ge mig stora grönsaker och perfekta blommor, så snabbt som möjligt?
Vanliga kemikalier i våra trädgårdar
Några av de vanligaste bekämpningsmedlen innehåller järnsulfat, glyfosat eller pyretriner. Trots att både glyfosat och pyretriner klassificeras som miljöfarliga, bedöms inte själva bekämpningsmedelsprodukterna som farliga – om man använder dem rätt. Frågan är bara om gifterna är så smarta att använda, när det finns så många miljöschyssta alternativ?
- Pyretriner – motverkar bladlus och svamp
Ämnets klassificering: Miljöfarlig och hälsoskadlig. Farligt vid inandning, hudkontakt och förtäring. Mycket giftigt för vattenlevande organismer som fisk, kräftdjur och insekter. Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Kan även döda andra insekter, det vill säga bladlössens naturliga fiender.
Så blir du av med bladlus: Spola bort bladlössen med en hård vattenstråle. Du kan också doppa eller spruta de angripna växtdelarna med varmt vatten (cirka 50 grader). Att spruta med såplösning (en halv deciliter såpa per deciliter vatten) eller såpsprit (en deciliter per tre liter vatten) är ett bra alternativ. Upprepa behandlingen efter några dagar. Jag har alltid använt mina fingrar och plockat bort lössen så snart jag sett dem. Samtidigt tänker jag att de är ju föda för andra djur.
- Glyfosat – motverkar ogräs
Ämnets klassificering: Miljöfarlig. Risk för allvarliga ögonskador. Giftig för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.
Glyfosat används ofta på grusgångar och stenbelagda eller asfalterade ytor. När det sköljs med regnvattnet ned till grundvattnet kan det förorena närliggande dricks brunnar, samt vegetation.
Så blir du av med ogräs: Lägg markduk under gruset i gången. Plocka ogräset för hand. Kratta ofta. Om du ändå vill använda bekämpningsmedel är medel med ättiksyra och pelargonsyra bättre alternativ, eftersom de bryts ned till koldioxid och vatten snabbt.
- Järnsulfat – motverkar mossa
Giftinformationcentralens bedömning: Irriterande på hud, slemhinnor och ögon. Symptom vid förtäring av en mindre mängd är magproblem, diarré och kräkningar. Allvarlig förgiftning vid större mängd.
Så blir du av med mossa: Gödsla med naturgödsel – gräs gillar näringsrik jord, mossa näringsfattig. Är gräsmattan fuktig och skuggig är det just mossa som kommer att trivas allra bäst. I den miljön är det ofta mer effektivt att strunta i gräset helt och anlägga ett mjukt, frodigt mossparti istället – mossan håller sig grön hela sommaren och vintern och behöver aldrig klippas.
Svenskar sprider cirka 200 ton järnsulfat i sina trädgårdar varje år.
Innan du använder bekämpningsmedel, tänk på att:
- Gifter kan framkalla allergi, eksem och irritation av slemhinnor. Några misstänks vara cancerframkallande. Rester av gifter kan finnas kvar i din mat.
- Det går inte att exakt bestämma en undre gräns, där ett giftigt ämne inte längre är skadligt. Giftresternas inverkan på vårt hälsotillstånd är inte klarlagt. Verkningar på könscellerna kan till exempel framträda först efter flera generationer.
- Bin och humlor drabbas – de är livsviktiga för växternas fortplantning och därmed för oss. Gifterna mot skadeinsekter dödar blint, även deras naturliga fiender stryker med.
Skadeinsekterna utvecklar med tiden motståndskraft och då måste marknaden tillverka nya sorters gifter. Det gör att utvecklingen av de giftfria metoderna bromsas och vi fastnar i “giftsamhället”.
Hur kändes det att få till sig all denna information!
Jag har föreläst om detta ämne i många år och varje gång får jag samma reaktioner. INTE KLOKT SÅ VI MISSHANDLAR MODER JORD. Och detta använder vi, i våra villaträdgårdar.
Moder Jord är förlåtande likväl och det vi ser efter vi har förorenat jordarna är att efter ex antal år växer det växter på våra åkrar och livet går vidare. Dags att börja tänka om, dags att göra något gott för vårt jordklot! Ifrågasätt varifrån maten du äter kommer ifrån. Hur har den behandlats, vilka gifter har man använt mm.
